”Kyrkan är inte bara mässan...”

Kateketisk profil Anna Pasikowska, Polska missionen Stockholm

”Kyrkan är inte bara mässan. Kyrkan är också alla som efter mässan går ut för att visa med våra liv att Gud finns!”

Äktenskapet förändrade Anna
Anna berättar att hennes tro blev mer levande när hon gifte sig. Wlodeks tro var redan från början djupare och Anna drogs med. Äktenskapet är en grundpelare i deras liv. De är med i en rörelse som
betonar hemkyrkans betydelse. Varje kristen familj är ett slags kyrka, där barnen lär sig tro och be och där vännerna kan träffas. Anna och Wlodek träffar andra äkta par i hemmen för att fördjupa tron och för att prata om glädjeämnen och utmaningar i det kristna livet. Varje gång finns det ett nytt tema. Ibland delar man med sig av sina erfarenheter i storgruppen, ibland talar makarna med varandra. Det berikar deras liv som äkta par och som föräldrar. Mor till många
Anna är mor till tre barn, men genom att hon blev kateket känner hon att hennes barnaskara har blivit ännu talrikare; hon har nu ett tjugotal förstaklassare att ta hand om. Barnes föräldrar behöver uppmuntras som primära uppfostrare. Tidigare fanns föräldragrupper, vilket Anna hoppas kan bli möjligt igen i framtiden. Polska Missionen ordnar däremot kurser för blivande föräldrar och hemkyrkarörelsen hjälper till.

Att leva med Gud här och nu
Anna vill att barnen ska lära sig det mest grundläggande: Gud finns, han är större än något annat och han älskar dem. Barnen ska kunna känna att de är Jesu vänner och Marias barn.
– När man är vän till Jesus har man respekt för hela skapelsen, säger Anna. Hon drömmer inte om att leva i ”den goda gamla tiden”.
– Undervisningen måste anpassas till denna tid och denna tids frågor. Ordet respekt är viktigt för Anna och är grunden till demokratin.
– Man ska ha respekt för andra människors sätt att tänka, men man behöver inte hålla med dem. Anna söker nya sätt att undervisa som passar både för henne själv och barnen. Några bord vill hon inte veta om.
– Att sitta i ringen, sjunga, leka, se bilder, berätta, använda pappersrullsfigurer … Det är också viktigt att barnen lär sig att prata med Gud med egna ord. Och de kan: ”Tack för att kompisarna i skolan har varit snälla mot mig. Tack för barnet i mammas mage. Tack för att maten inte smakade illa i skolan. Tack för min mamma och pappa …”
– Barnen förstår världen och Gud på ett enkelt sätt, säger Anna. De hjälper mig att hitta nya sidor i mig själv.

Annas förebild är Maximilian Kolbe

Han offrade sig för att rädda en familjefar. Hon skulle vilja efterlikna honom och önskar att även hon
skulle kunna vara beredd att offra sig för Jesu skull. Frågan hänger kvar i luften: Vad skulle vi ha gjort i hans situation?

Bild och text: Rauha Navarro Marttinen