Ny lekmannatjänst för permanenta kateketer – hur blir det i Sverige?

Glädjande för kateketer i hela världen är påven Franciskus nya Motu proprio, ett apostoliskt brev – Antiquum ministerium, som inrättar en lekmannatjänst för fasta kateketer.

” Likaså förtjänar skaran av kateketer erkännande: dessa män och kvinnor som på ett utomordentligt sätt tjänar missionens sak bland folken. Fyllda av apostolisk iver lämnar de under stora uppoffringar sitt särskilda bidrag till trons och kyrkans utbredande. I våra dagar, när i förhållande till mängden av människor, som är i behov av evangelisation och pastoral omvårdnad, antalet präster är så ringa, är kateketernas uppdrag av den allra största betydelse. ” (Andra Vatikankonciliets dekret om kyrkans missionsuppdrag, Ad Gentes 17.)

I Antiquum ministerium slås fast att denna nya tjänst har en bestämd kallelse och måste tillämpas med urskiljning av biskopen. Det är en permanent tjänst som tillhandahålls av den lokala kyrkan i enlighet med de pastorala behov som identifierats av biskopen. Det är lämpligt att de som kallas till den fasta kateketens tjänst är män och kvinnor med djup tro och mänsklig mognad, aktiva deltagare i församlingens liv, kapabla att välkomna andra, vara generösa och leva ett liv i broderlig gemenskap. De bör också få lämplig biblisk, teologisk, pastoral och pedagogisk utbildning för att vara kompetenta förmedlare av trons sanning och de bör ha tidigare erfarenhet av att ha gjort insatser som kateketer. Det är viktigt att de är trogna medarbetare till präster och diakoner, beredda att utöva sin tjänst varhelst det kan visa sig nödvändigt och motiveras av sann apostolisk entusiasm.

De lokala biskopskonferenserna har fått i uppdrag att se hur denna tjänst på bästa sätt kan tillämpas i sin region och utfärda de kriterier som ska gälla. I början av juni deltog jag på ett Zoom-sammanträde med Équipe Européenne de Catéchèse en konferens för Europas nationella direktorer för katekes och det framkom att man nu runtom i Europa undersöker på vilket sätt denna nya fasta tjänst kan förverkligas i de olika stiften. Förutsättningarna ser olika ut i de olika länderna. Några länder har många fast anställda kateketer på olika nivåer i stiftet medan andra måste förlita sig på främst frivilliga krafter. I diskussionerna framkom att man med denna nya tjänst kanske inte minst haft de kateketer i åtanke som i länder som Sydamerika, Asien och Afrika tar ett stort församlingsansvar på en plats dit prästen bara har möjlighet att göra sällsynta besök. Å andra sidan kanske man i norra Sverige, på vissa "utposter" kan föreställa sig liknande fall, att kateketer inbjuds till att ta ett större ansvar lokalt när prästen bara kan komma och fira mässa en gång i månaden?

Under sammanträdet med Katolska Pedagogiska Nämnden den 18 maj sa biskop Anders Arborelius:

- Den Nordiska Biskopskonferensen kommer att ta upp denna fråga på sammanträdet i höst för närmare utredning.

”Skaran av kateketer förtjänar ett erkännande” skriver påven i sitt Motu proprio.

På KPN kan vi bara instämma!

Ulrika Erlandsson